När jag först blev tilldelad Fontänhuset Båstad som min VFU-plats kände jag mig nervös och osäker på vad jag skulle förvänta mig. Fontänhuset och fontänhusmodellen hade inte precis varit ett av huvudämnena på socionomprogrammet. Såklart hade verksamheten nämnts ett par gånger under utbildningen, men jag själv hade aldrig tidigare hört talas om den. Direkt efter att jag fått reda på att det var på Fontänhuset jag skulle spendera min praktiktid, började jag söka och leta efter information på nätet. Jag kom då in på FHB:s egna hemsida, och märkte att det verkade vara en fantastisk verksamhet.

Första dagen på Fontänhuset förvånade mig, men jag överraskades även positivt. Jag kände direkt att det fanns en fantastisk gemenskap och en strävan mot att alla skulle känna sig trygga och bekväma. Det var dock fortfarande väldigt främmande för mig. Jag hade aldrig tidigare stött på en liknande verksamhet och började direkt fundera på hur det här skulle gå och hur jag som socionomstudent skulle passa in i verksamheten. I början var det svårt, eftersom verksamheten i sig var så annorlunda från vad vi faktiskt hade läst om på utbildningen. Det kändes som om jag hade noll kunskap kring just ideella verksamheter som vilade på stort engagemang från både medlemmar och handledare. Fontänhuset skiljer sig verkligen från myndighetsutövning och det manualbaserade sociala arbetet, vilket var det som jag var bekant med. Därför var min största utmaning i början av praktiken att förstå och lära mig hur verksamheten bedrivs och vad den faktiskt gör för människor som upplevt eller upplever psykisk ohälsa. Jag var väldigt nyfiken och kände att det fanns utrymme att fråga om jag hade någon fundering. Jag vände mig inte bara till min handledare, jag vände mig till alla som fanns på huset och fick en otrolig respons och ett fantastiskt bemötande från alla. Det märktes att personerna ville sprida kunskap kring verksamheten och jag såg verkligen vilken påverkan Fontänhuset hade på alla medlemmar.

Veckorna gick och jag började mer och mer förstå hur denna fantastiska verksamhet funkar. Jag insåg verkligen hur viktig denna verksamhet är för många människor och hur det har fått dem att bryta isoleringen och stärka sin självkänsla. Allt sker efter medlemmens egna förmåga och villkor, det finns inget tvång eller någon som säger till dig att du måste göra något. Man gör det man kan och känner för och man gör sitt bästa. Det är ett stort steg i sig att man faktiskt tagit sig till huset bara! Jag tycker verkligen om att man fokuserar på den friska sidan hos människor. Vi lägger ingen vikt vid vad för psykisk ohälsa du lever med, eller vilka andra besvär du har. Jag tror verkligen att det är en bidragande faktor till att människor faktiskt vill ta sig in till Fontänhuset. Den arbetsinriktade dagen är utformad för att alla ska kunna delta, oavsett bakgrund eller svårigheter. Jag känner själv att jag verkligen har utvecklats i min professionella roll vad gäller motivationsarbete och det återhämtningsinriktade arbetet och det är något jag väldigt gärna vill utveckla även i framtiden. Det viktigaste jag nog tar med mig från denna praktik är allt relationsskapande och de mellanmänskliga aspekterna som är så himla viktiga för det sociala arbetet. Jag känner verkligen att jag fått möjlighet att utvecklas, både på det personliga och yrkesmässiga planet, och jag är otroligt tacksam för att jag fick den möjligheten här på Fontänhuset i Båstad. Det blev inte exakt vad jag hade förväntat mig, men det blev ändå väldigt bra. Jag tror också verkligen att det har gett mig meningsfull erfarenhet inför framtida arbete, erfarenhet som jag nog inte hade fått om jag till exempel hade praktiserat på en myndighet.

Jag är oerhört tacksam för att jag faktiskt fick tillbringa 17 veckor här på huset och jag är ännu mer tacksam för det fina bemötande jag fått från alla jag har mött under min tid här. De relationer som jag skapat här kommer jag att minnas för evigt och alla lärdomar ska jag ta med mig även på framtida arbetsplatser. Jag vill även passa på att tacka alla handledare och enhetschefen som lärt mig så mycket under min tid och som alltid velat svara på mina frågor och som aldrig jag tyckt jag varit för jobbig eller för frågande. Den öppenhet och hjälpsamhet jag blivit bemött med har varit helt fantastiskt och jag önskar att någon kommer känna så för mig när jag börjar arbeta med människor. Jag önskar verkligen att Fontänhuset var något man pratade mer om på socionomutbildningen, för det är en så oerhört fin verksamhet som utför ett så himla viktigt arbete för andra. Jag kommer verkligen att fortsätta prata om verksamheten även när jag avslutat min praktik och jag hoppas att det i alla fall kommer leda till att en person söker sig hit…

Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla som jag mött på huset för er öppenhet och engagemang. Det har verkligen underlättat för mig som socionomstudent att ha så många människor att vända sig till och kunna få svar på frågor från. Jag önskar er alla lycka i framtiden och hoppas att vi kommer ses någon gång igen.

Hoppas ni alla får en fin sommar med nära och kära!